Whoppe

Har precis ägnat en kvart åt att sitta och dumglo ut genom mitt lilla fönster i min, på tok för kyliga, datagaderob. Slutade träna tio vilket även innebär att jag är svettig och äcklig som ett as.
Så fort man sätter sig still och låter tankarna flyta fritt så kommer alla negativa funderingar smygande. Tänker inte dra upp allt, men jag måste säga att jag lider av enorma mindrevärdeskomplex för tillfället. Självförtroendet som jag ibland visar upp är inte mycket annat än en falsk fasad i de allra flesta fall. Innebandyn är väl det värsta. Jag vet mycket väl att man inte kan jämföra en damspelare som spelar enbart för skojs skull med grabbar som elitsatsar, men självfallet finns endå de negativa tankarna någonstans långt inne i bakhuvudet. Träningarna i skolan är roliga och killarna är störtsköna, det är efteråt.. när man snörat på sig uteskorna, packat ner alla träningsgrejer och går hem som skiten kommer. Skolgången är ett annat roligt kapitel som även den går rätt åt helvete just nu, helt fel timeat som vanligt, massor av prov på ingång och en hel del inlämningar. Spanska, som annars är ett av mina bättre ämnen känns mer som någon form av kinesiska just nu. Engelska är som vanligt skitsvårt. Geografin är ruggigt ointressant och Naturkunskapen är så löjligt lätt att den mest blir ett tillfälle till att rita fula teckningar på. (dessa kan komma att dyka upp här så småningom, har ett par som är skrattretande)
Motivationen är just nu så gott som bortblåst och dagarna går ungefär lika fort som undertecknad åker längdskidor i uppförsbacke.