Skoltröttheten nåt oanade höjder och jag får ångest.
Jag vet faktist inte alls längre. Igår mådde jag fint och var på topphumör. Idag känner jag mig lika pigg som en ål. När jag nu sitter här på golvet i min datagaderob funderar jag över hur längesen det var jag var tvungen att kolla på tangenterna när jag skrev sist. Idag måste jag det, koordinationen fungerar knappt och tankeverksamheten går trögt. Förmodligen så hinner allt detta gå över till det är dags att gå mot jobbet.
Min skoltrötthet hänger kvar. Men är det så konstigt då? Jag tycker om att lära mig saker. Följande ämnen har jag läst iår:
- Naturkunskap A, läte kemi biologi och fysik förra året. Samma sak fast mindre invecklat. Tråkigt.
- Idrottsledarskap A, precis samma aker som i alla de ledarutbildningar jag redan genomgått. Trist.
- Idrottspsykologi A, Inte en rad fakta, endast sunt förnuft. Meningslöst.
- Elevdemokrati A, Har vi verkligen gjort något?
- Geografi A, Det enda ämnet där jag egentligen lärt mig nya fakta. Tyvärr ett ämne som jag alltid avskytt som pesten. Iår har det dock varit ett av mina favoritämnen. Lysande lärare.
- Specialidrott, Innebandyträningar med andra ord. Samma sak som man gör varenda kväll och helg.
- Idrott & hälsa A, har vi spelat något annat än fotboll?
- Spanska steg 2, Det enda ämnet som jag varit tvungen att plugga till, även mitt absoluta favoritämne iår.
- Engelska A, bad i början om året om hjälp med grammatiken, fick veta att det inte behövdes. Nehe?
Japp, är det konstigt att man är omotiverad? Under ett år ska man kunna lära sig mer saker än hur man böjer spanska verb i preteritum och vad kontinentaldriftsteorin är. Jag älskar att gå i skolan när jag får lära mig saker. Jag hatar att gå i skolan när man bara sitter av tiden. Egentligen är jag klar med spanskan nu, men jag tänker välja att läsa en kurs till. Dessutom vill jag få in Tyska A och Matte C till hösten. En av mina talanger råkar vara matte och då känns det korkat att inte läsa C-kursen bara för att jag inte behöver. Man vet aldrig vad man kan behöva i framtiden.
Min skoltrötthet hänger kvar. Men är det så konstigt då? Jag tycker om att lära mig saker. Följande ämnen har jag läst iår:
- Naturkunskap A, läte kemi biologi och fysik förra året. Samma sak fast mindre invecklat. Tråkigt.
- Idrottsledarskap A, precis samma aker som i alla de ledarutbildningar jag redan genomgått. Trist.
- Idrottspsykologi A, Inte en rad fakta, endast sunt förnuft. Meningslöst.
- Elevdemokrati A, Har vi verkligen gjort något?
- Geografi A, Det enda ämnet där jag egentligen lärt mig nya fakta. Tyvärr ett ämne som jag alltid avskytt som pesten. Iår har det dock varit ett av mina favoritämnen. Lysande lärare.
- Specialidrott, Innebandyträningar med andra ord. Samma sak som man gör varenda kväll och helg.
- Idrott & hälsa A, har vi spelat något annat än fotboll?
- Spanska steg 2, Det enda ämnet som jag varit tvungen att plugga till, även mitt absoluta favoritämne iår.
- Engelska A, bad i början om året om hjälp med grammatiken, fick veta att det inte behövdes. Nehe?
Japp, är det konstigt att man är omotiverad? Under ett år ska man kunna lära sig mer saker än hur man böjer spanska verb i preteritum och vad kontinentaldriftsteorin är. Jag älskar att gå i skolan när jag får lära mig saker. Jag hatar att gå i skolan när man bara sitter av tiden. Egentligen är jag klar med spanskan nu, men jag tänker välja att läsa en kurs till. Dessutom vill jag få in Tyska A och Matte C till hösten. En av mina talanger råkar vara matte och då känns det korkat att inte läsa C-kursen bara för att jag inte behöver. Man vet aldrig vad man kan behöva i framtiden.
Kommentarer:
Trackback