Whoppe

Om ungefär en timme ska jag dit. Jag önskar att det hade lyckats pricka en dag då jag kände mig relativt frisk och kry, men man ska inte klaga alltför mycket. Förhoppningsvis så går det där fort och jag kan gå hem och bädda ner mig igen.

Fast nej det kan jag inte göra, jag ska till Thims och skriva några pärmar också. Har trotsallt uppskrivning på onsdag och har planer på att fixa det denna gång.

Jag har vart i Tyskland de senaste dagarna, därav det bristfälliga bloggandet.
Lite bilder och text dyker upp så fort jag känner mig som människa igen!

Kan iallafall påpeka att jag haft en splendid helg. Nu ska jag koppla av en stund med en lagom alkoholhaltig dryck och en god bok.

Min utväxt ät längre än Nilen och jag orkar verkligen inte färga om håret.
Tyvärr lär jag få göra det endå, har man en gång börjat så gör man bäst i att fortsätta. Det är min egen teori. Är lite sugen på att låta utväxten bli outhärdlig, kapa håret och låta det växa ut med min naturliga hårfärg, bara för att se vad det egentligen är. Men jag är lite osäker på om jag skulle gilla resultatet.
Dessutom skulle jag hinna bli galen på de skiftande kulörerna. Det finns faktist inget hemskare än 2-3 cm av naturliga färgen i rötterna när den färgade sitter kvar därefter.

Det är en sak att vara dum, en helt annan sak att spela dum.

Det har kommit till min vetskap att alla tyskar har anlänt till flen och bor hos elever runt om i stan.
Självklart kräver detta lite uppmärksamhet, inte alltid vi har så mycket internationella kontakter att ta vara på.  Därför kommer jag och Albin imorgon gå lös med kameran för att se hur många av dem som går att få med på bild.

Dags att ladda digitalkameran. Paparazziuppdrag imorgon.

På huvudet. Självklart.


Att tvätta håret två gånger om dagen är inte bra för någons kalufs. Därför försöker jag att passa på att låta mitt hår vila lite, det resulterar i en frisyr som påminner om Edward Scissorhands, fast fett.

Kul.

Med mitt extrem-breda hårband och lite hårnålar så slipper jag se fanskapet. Mitt mål är att låte det vara äckligt tills imorgon på morgonen. Jag är lite tvekam till om jag klarar det.

Jag har blivit utmanad av Pernilla att skriva en text om de småsaker & de åsikter som gör mig till den jag är. Det var inte den lättaste uppgift jag kunde få, men jag tar med det som dyker upp i huvudet just nu. Antagligen kommer jag ändra denna text både en och två gånger.

Jag började som fyraåring med fotboll och spelade i hela 13 år, tills Jag förra året lade skorna på hyllan och bestämde mig för att endast rikta in mig på innebandyn. Ska jag vara helt ärlig så var det så att mina fotbollsskor blev stulna och eftersom tanken på att sluta funnits en längre tid så blev det en anledning till att helt hoppa av. Att jag hittils uppskattat lagidrotter (under längre tid, jag har haft min lilla karriär som simmare också)  har förmodligen med den sociala biten att göra. Man står aldrig ensam. Vinner man så har man alltid någon att göra en high-five med och skulle man förlora så är man alltid flera i omklädningsrummet som man kan diskutera saken med.
Den sociala biten med goda vänner och många bekanta är väldigt viktig för mig, de blir som en familj. Mina egna föräldrar har jag aldrig kunnat prata om saker ihop med, de har inte en aning om vad som rör sig inuti mig eller hur jag egentligen mår. När det egentligen bara skulle räcka med en stunds samtal så väljer de istället den enkla vägen och jag måste erkänna att jag är enormt bortskämd. Utan problem skulle jag få allt jag pekade på, men jag försöker att inte utnyttja det alltför mycket.

Mina vänner väljer jag med omsorg (Anser egentligen inte att man kan välja vänner, men det var det bästa ordval jag kom på i nuläget). Det är inte viktigt för mig att bli omtyckt och älskad av alla kretsar, därför kör jag gärna mitt eget race så får folk tycka vad de vill. När jag väljer att vara pratsam går det inte att få tyst på mig, men jag kan även välja att inte yttra många ord. I det sistnämnda fallet beror det oftast på att jag inte tycker att konversationen är givande alternativt att jag är jävulskt trött.

Efetrsom jag tycker om när det händer nya saker så är jag gärna på resande fot. För tillfället lockar inte resor inom Sverige avsevärt mycket, kanske för att jag tillsammans med familjen sett varenda sevärdhet/ vart på varenda museum, park, tivoli, plats/ färdats på varenda väg. Min familj är en så kallad Camping-familj. Vi har vart överallt från norra Lappland till södra Skåne. De inplanerade semestrarna iår blir först Bulgarien de två första veckorna i Augusti tillsammans med Pernilla och sedan Cypern två veckor i höst med Josefina och Elin. Sol, bad och fest är det som gäller just nu med andra ord.

Mina framtidsplaner är lite suddiga i kanterna. Det enda jag bestämt mig riktigt för är att lära mig ordentlig Engelska, därför lär jag vara bosatt i ett engelskspråkigt land en längre tid någongång framöver. Anledningen till denna vilja är att jag ogillar att känna mig dålig på saker och det är faktist det enda ämnet i skolan där mina kunskaper brister.

Jag är oerhörd lättlärd och skulle utan problem kunna gå ur gymnasiet med toppbetyg. Tyvärr är jag också lat och har svårt att motivera mig till att göra saker som inte känns som utmaningar. Det är få saker som jag tvingar mig själv att göra som har slentrian-varning. Den enda jag kan komma på är jobbet, att sitta i kasan på Ica är knappast ett omväxlande jobb. Men lönen tar jag tacksamt emot och det råkar vara så att de allra flesta (Jag säger inte alla för vi har vissa som jag gärna skulle förpassa ända ner till Rätt Pris) jobbarkompisarna är helt kanon.

Jag är enormt dålig på att vara arg och långsint är ett ord som knappt finns med i mitt ordförråd. Det har aldrig hänt att jag klarat av att vara arg längre än några få timmar. Dock så har jag väldigt lätt att reta upp mig på småsaker och kan förmodligen ses som både hatisk och tjurig. Något som jag ser som en av mina starkaste egenskaper är att jag kan ge människor en andra chans. Folk som jag tidigare ogillat kan det mycket väl sluta med att jag faktist tycker är helt ok.

Min musikstil varierar från år till år. När jag var mindre älskade jag pop och diverse mainstream-musik, efter några år gick det över till lite hårdare musik och jag var länge ett stort fan av Manson & Soad, nu lyssnar jag på en salig blandning av allt möjligt. Det som oftast ljuder här hemma just nu är The Ark, Johnossi, Winnerbäck och Cornelis.

Det som man kan förknippa starkast med mig är väl sömnen, jag är oerhört morgontrött och har ruggigt svårt att släpa mig upp ur sängen på morgonen. Ovanpå detta så har jag dåliga järnvärden i blodet som gör att jag blir ännu tröttare och nu på vårkanten så skapar pollenmedecinens biverkningar en sådant beroende av att sova att jag helst inte skulle lämna sängen någonsin. De gånger jag endå är uppe så ser jag ut som ett vandrande lik och får kämpa för att inte somna under föreläsningar och lektioner.

Förmodligen är jag född i fel kön och skulle passa bättre som kille, fast jag då skulle vara gay. Diverse tjejgrejer har aldrig intresserat mig utan jag uppskattar snarare öl och fotboll än vin och smink.

Nu får det vara nog. Är det något speciellt som saknas så lämna en kommentar.

Ryslig effektiv inomhusdag kan detta kallas. Eftersom jag inte kan gå ut och mina vänner är osociala på ett eller annat vis idag så har jag sett till att få nävarna fulla endå.
Undervåningen är skinande ren, maten är färdiglagad och står och väntar på familjen, tvätten håller på att tvättas och både mitt och Puttes rum är så gott som skinande rent. Nu ska jag göra klart det sista och sedan ta duschen som jag omnämnde i tidigare inlägg.

Solen skiner och lyser friskt på de numer gröna björkarna som halvt viker sig för vinden.
Jag njuter av våren, eller om man rentav kan kalla det för försommaren, inifrån min lilla datagaderob. (Så nart jag orkat plocka undan lite i den så kommer jag visa upp den)

Jag kom snabbt fram till att jag inte skulle kunna vistas utomhus någon längre tid idag heller.
Därför tänker jag använda mitt, för dagen, otroligt positiva humör till att plugga trafikteori, städa och raka benen.

Hår på benen kan vara det fulaste och mest meningslösa som finns på denna jord. Överväger ärligt talat att skrapa ihop en halv förmögenhet och ta bort dem för gott. Men det får isåfall bli ett projekt för framtiden, just iår kommer jag få göra mitt yttersta för att spara ihop till allt som redan är planerat. Det är dock inte omöjligt, så jag kämpar på!

Nej nu kommer min exotiska lilla vattenkopp i badrummet få besök en stund.

När jag kom hem från jobbet idag så låg det en blankett och kallelse på köksbordet. Jag ska på läkarundersökning och tvingas fylla i massor av frågor angående min hälsa och livsstil. Tvingas är att ta i, alla har vi en fri vilja, men jag vet om mina problem och ser inget annat val än att gå dit.
Jag hatar att behöva sitta där medans sköterskan studerar papprena för att sen fråga; Varför? När? Hur var det då? Symptom? Biverkningar? Till allting. Att dessutom behöva kryssa i så gott som alla Ja-rutorna gjorde mig riktigt dyster, men fick mig också att fundera. Kan jag göra något för att förhindra att behöva kryssa i dessa tråkiga fyrkanter framöver?

Sista frågan: Anser du dig själv som frisk?

Kan man räkna sig själv som frisk när man kryssat ovansagda ruta för allergisk snuva, astma, eksem, annan överkänslighet, annan hudsjukdom, ryggbesvär, idrottskador, öron och halsbesvär, återkommande huvudvärk, ont i magen, dåliga blodvärden, nedstämhet, ängslan, oro?

Jag tror fan inte det.

Jag söker inte medkänsla, det får jag av nära och kära. Det jag vill med det här inlägget är att berätta att jag insett att det inte är så konstigt att jag inte alltid räcker till.

Det tjänar ingenting till att sitta här en kväll som denna med kolsvarta ringar under ögonen, rinnande ögon och röd snok, med ångest över att man inte har kunnat träna som man borde senaste månaden. Förstår inte lärarna i skolan vilket helvete min kropp utsätter mitt psyke för just nu så är de inte mycket annat än idioter och då får de vara det. Jag orkar inte bry mig, det jag tänker göra är att se till att flytta undersökningen till ett närmare datum, ta mina medeciner vid regelbundna tider och ta ett snack med min mentor.

Jag blev helt enkelt på ruskigt nedstämt humör av denna ankät, synd eftersom jag trotsallt kämpar på med mer glöd än många andra skulle orka med och ser till att förgylla mina dagar så gott det går.

Nu tänker jag ta en korvmacka, leta reda på en god bok och krypa till sängs. Imorgon vaknar jag förhoppningsvis (och förmodligen) något gladare och något mindre kritisk.

Jag minns en tidig morgon för ungefär ett och ett halvt år sedan, det var under min tid som studerande i huvudstaden.

Klockan är 05.00 och jag flyger (Nåja, morgontrött var jag redan då..) ur sängen, packar ihop mina innebandygrejer och springer till tåget. Självfallet var det försenat, SJ lyckades varje gång jag hade stressat som en tok och ändå hunnit fram i tid, satt i närmare 40 minuter på stationen och halvsov.
Tillslut kom tåget och när vi var ungefär i Flemmingsberg kom jag på att jag faktist inte började förrän tre timmar senare och inte hade behövt gå upp ur sängen förrän klockan halv nio.
Jag, ruggigt dålig på att stressa och ännu sämre på att ta mig ur sängen om morgonen, hade lyckats ta ett för tidigt tåg.

Idag kom nästa typiskt-mig-grej

Låg och degade i soffan på eftermiddagen och zappade mellan någon tråkig pratshow och en ännu träligare debatt på kanal 2, halvsov precis som man bör i sådana lägen. vaknar lite för sent och får ila iväg till jobbet i all hast. Dock så var jag där i tid och ägnade lungt en timme åt att plocka upp godis och sedan ännu en timme åt att lära mig Självscanningen.
Kerstin som var rastvakt för dagen insåg att jag inte fanns med på rastschemat och vi bestämde tillsammans en tid som passade bra. När det var dags för mitt lilla break från rusningen nere i butiken så valde jag att kolla upp varför jag inte stod med.

Anledningen var enkel - Det är Onsdag, inte Torsdag. Jag gick hem.

Jag har alltså ägnat två timmar av min lediga tid åt att jobba.

Jag har slutat för dagen och vill bara meddela alla därute att jag endast har femton skoldagar kvar till sommarlovet!

Här sitter jag och häckar på elevrådsrummet, just för att jag inte vill utmana allergin och gå hem riktigt än.
Min dag är fullkomligt räddad och ser ni mig så har jag förmodligen ett självbelåtet leende på mina läppar.

Eftersom jag, som ni kanske vet, är en  av jordens lataste idrottsfånar så försöker jag alltid (med undantag från de flesta träningar) spara så mycket energi som möjligt. Detta har gjort att jag blivit riktigt bra på vissa saker, jag kan exempelvis somna precis var och när jag vill. Nyss fick jag visa min senaste talang, tyvärr var jag ensam så det bara var jag som såg.

Lite lagom lungt och avslappnat satt jag och knaprade äpple och spelade spindelharpan. Tyvärr så tog min frukt slut alldeles för fort och patiensen var inne i ett spännande skede (Tvångstanke kanske, men jag går inte och lägger mig ifall inte Spindelharpan gått ut minst en gång den dagen) Då satt man där med ett äppelskrutt i högerhanden och funderade lite över hur detta problem skulle lösas.
 
Fem meter (Jag mätte och då var det bara 3.5, men 5 låter mer skillat) från datorn står en brun papperskorg i vanlig, tråkig modell.

Jag bestämde mig för att det faktist fanns en rätt stor chans att träffa den och höjde sakta armen.

"Det här går aldrig och då kommer jag förmodligen få torka av äppelsaft från väggen också"

Fast såhär i efterhand kan jag inte förstå varför jag tvivlade på mig själv, oftast är det ju faktist så att jag träffar mitt mål. Så även denna gång, äpplet dalade direkt ner i papperskorgen utan att ens nudda kanten.
Det är småsaker som denna som kan rädda ens dag fullkomligt.

Kreativ dag idag, håller på att renskriva geografiuppgifterna. Ska föra upp lite protokoll från elevrådet på datorn, göra en elevdemokratiuppgift, städa rummet, tvätta ett par maskiner tvätt, plugga trafikteori, handla snus åt A/matsäck åt Elin, skriva en artikel om återvinning, ta en promenad, skriva en spanskauppsats, samanfattning till uppsatsen, jobba två timmar (!) och ska även hinna med ett elevrådsmöte. Med andra ord är det dags att sätta igång.

---

Klar med:
Första protokollet
Geografiuppgift om Assuandammen.
Renskrivit övriga 3 geografiuppgifter (tack för hjälpen Josefina)
Diska
Äta lunch
Dra igång tvättmaskinen.
Promenad.
Elevrådsmötet.
½ städningen.
Snus/matsäck-inhandling.
Artikeln.
Spanskauppsatsen
½ elevdemokratiuppgiften
Jobbat
Två protokoll till elevrådet och en lapp som ska ut i skolan.
½ dagens protokoll.

---

Måste plocka ögonbrynen också, de börjar se ut som buskar.

Den här dagen har vart fullkomligt skruvad hittils.
Jag hade planerat att plugga lite, spela spel på kvällen och fira Ida under dagen. Men så blev det inte, jag började dagen med att vara smakråd åt min käre vän Elin när hon handlade jeans i Vingåker. Åkte direkt därifrån till en fotbollsmatch i Hälleforsnäs, derby som Flen förlorade. Väl hemma så slängde jag i mig lagom nyttig hamburgare och sen iväg till Ica för diverse inköp.

Nu sitter jag i Eskilstuna och ska ta en snabbdusch innan förfesten drar igång.
Tydligen så är det jordens utekväll på gång. Vi har gott om dricka till förfesten och står på VIP-listan till den nya krogen, som jag inte ens har en aning om vad den heter. Den där Karlsson är minsann en alldeles säregen personlighet.

Folket jag hade lite lösa planer med för kvällen får ursäkta, fick ett ruskigt sug att festa ikväll och då tänker jag banne mig göra det också. :)

Jag vet mycket väl att min hy är känslig som få och bör bli ordentligt insmord innan den vant sig vid solen.
Som du förmodligen redan förstått så har jag bränt mig. Kanske har jag mig själv att skylla, men jag lägger all skuld på studsmattan. (samma enormt stora leksak som min lillebror tjatat om i snart två år och som jag satt mig på tvären emot, vart ska man då spela fotboll på sommaren? Denna studsmatta har jag använt mest av alla och älskar den)

Man behöver inte bara hoppa på den, den är som en enorm badenbaden. Att slippa lägga sig direkt på gräsmattan är ovärderligt. Med min fantasi och min fobi för ormar (Det har skådats en snok på vår tomt för 5-6år sedan) så blir jag hispig av att ligga på gräset utan att ha någon större kontroll. Studsmattan är dessutom mjukare och den drar åt sig värmen utan att bli alltför varmt.

Tack vare att den gör mig enormt avslappnad så får den all skuld. Det är inte roligt att behöva resa sig för att springa in och hämta något så tråkigt som solskyddsmedel. Därför hoppade jag idag över detta och nu ser jag återigen ut som en kokt kräfta.

Kan vara det första riktiga vårtecknet, sönderbränt ansikte med enormt många nya fräknar. Nej, inte det första, har trotallt inte kunnat träna ute som folk de senaste veckorna. Pollenallergin måste komma på plat ett.

Som vanligt har min käre idrottslärare ett och annat klokt ord att säga även denna gång
"Gå upp lite tidigare på morgonen och ta din medicin så kan du vara med och köre konditionspasset på förmiddagen, på eftermiddagen sen så tar vi det lite lungt och ska bara spela fotboll" .
Kanske ska påpeka att det är min andra idrottslärare denna gång.
Somliga verkar tro att man njuter av att vara allergisk. Även om jag inte är motiverad till att ge mig ut och springa en mil eller två klockan 8.00 på måndagmorgon så gör jag hellre det än denna förbaskade pollenperioden. 2000 spänn på piller, ögondroppar, näs-spray och astmamedicin.

Nu skiner solen och det tänker jag utnyttja hela dagen!
Har väldigt svårt att avgöra vad jag ska börja med och vad jag borde göra. Men de alternativen som finns är promenad, joggingtur, sola, hoppa matta, sova ute, köpa glass, se fotboll, spela fotboll och kubb.
Förmodligen slutar det med att jag sover på studsmattan. Helskönt.

Upp med humöret och ut i solen!

Tröttheten som slog mig nu är inte nådig. Nu kommer jag sova gott.

Måste bara få påpeka att jag traskade in på min första lektion imorse och blev upplyst om att jag hade Engelsk Nationellt prov, speaking samma lektion. Det var spännande. Imorgon 8.30 har jag hörövningar, också nationellt i Engelska. Slutar dock direkt efter det och kan då gå hem och somna om.

Nu har jag varit vaken ganska exakt 36 timmar och kommer sova som en prins.

Nu går solen upp och jag börjar bli riktigt stel i kroppen. Så fort min kära familj har lämnat huset, vilket borde bli ungefär 06.45 så tänker jag ta en promenad.

Förmodligen kommer jag vara förbenat sliten under dagen idag, men det är inte mycket att göra åt.
Under natten nu har jag hunnit med en hel del som jag annars hade fått lagt en massa timmar under dagen på, detta när jag endå inte skulle ha kunnat sova en blund. Inte en gäspning har kommit under natten, men när man ser sig i spegeln så börjar man se på ögonen att sömnen har saknats.  

Familjen är i rörelse på undervåningen, förmodligen pappa, jag tänker ägna en stund åt tv'n. Jag hamnar alldeles säkerligen här igen innan första lektionen.

Tack vare smärta i rygg och nacke så har jag för tillfället sömnsvårigheter. När jag och min käre vän Alb hoppade runt ute på en dyblöt studsmatta i förrgår så lyckades jag landa helt fel och efter det så har mina ben i kroppen inte riktigt velat samarbeta med mig. De verkar numer föredra att ligga och skava mot varandra.

Jag bestämde mig ganska snabbt igår kväll för att inte ligga sömnlös i sängen och tycka synd om mig utan utnyttja tiden. Geografi är inte mitt favoritämne och det har gjort att jag samlat alla uppgifter på hög. Nu har jag jobbat med dem (varvat med msn-diskussioner) i snart fem timmar och jag känner att jag behöver en paus.

Jag kommer aldrig någonsin att samla så här mycket arbete igen. Man lär av sina misstag heter det och det hoppas jag verkligen. Kommer göra mitt yttersta för att minnas denna smärtsamma natt.

Under de timmar som gått har jag gjort nästan fem kapitel av boken och en hel del internetuppgifter. Kanske går jag ut ifrån min lilla datagaderob som en mer allmänbildad och, ur geografers synvinkel, klokare människa.
 
Det är dock tveksamt.

Alla som läst trafikteori har fått information om ytinlärning inbankad i huvudet vet varför.. Man kommer ihåg allt tillfälligt och förtränger det sedan. För min del är det nog inte ens fråga om ytinlärning. Jag minns inte vad jag skrev för en timme sedan.

Antalet koppar kaffe bör inte räknas, det är skrämmande många och ifall någon någonsin ifrågasatt att kaffe är vätskedrivande så är jag ett levande bevis för detta. Antalet toabesök är många och varje gång jag reser mig från stolen får jag uppleva ren smärta. Typiskt.

Jag är för tillfället enormt svettig och ofräsh. Tänker krafsa ner några rader för att sedan ta ett snabbt bad. Ni som känner mig vet att snabbt och bad är komplicerat för mig att nämna i samma mening. Finns det egentligen något mer avslappnande än att ligga en halv dag i badkaret? En god bok, något kallt att dricka, inpackning i håret och lite musik. Det kan vara ett av få ställen jag verkligen slappnar av fullt ut. 

Lånade en cykel av nordinen och begav mig i ilfart mot tandläkaren tidigare. Väl där så tog de några bilder för att sedan skicka iväg mig hem igen. "Välkommen nästa år, se till att fortsätta med munskölj och tandtråden"

Munskölj. ? . Tandtråd. ? . 

De enda gångerna jag använder munskölj är före en utekväll och dagen efter, det är då man känner att det behövs. Tandtråd är jag bedrövligt dålig på att använda. Det händer ytterst sällan.
Men jadå, käcka lilla tandhygienisten, jag tänker fortsätta att ta hand om mina vita (Tyvärr snarare gula, kaffe och snus är ingen underbar kombination för tänderna) dyrgripar även året som kommer. Först behandlade denna förmodligen nyexaminerade tös mig som ett barn och sedan avslutade hon med frasen "Du vet  var du ska betala va?" . Vad svarar man?

 - Ja, i det som ska föreställa en reception där ute. Ska försöka att inte glömma bort det tills om två år, då jag faktist måste punga ut för dessa meningslösa undersökningar.

Jag kommer bli en sådan som tar mig tid (och pengar) att gå till tandläkaren på tok för sällan.

Slutklämmen på denna bortkastade utflykt visade sig bli den värsta. När jag gick ut till cykeln och kom fram till att det regnade ute och att sadeln lyckats förvandla sig till en sorts ovanligt dyblöt vattenpöl. Med andra ord, högt tempo på vägen hem och ilfart upp till gaderoben för byte av byxor.

Det är sällan jag blir riktigt arg, men idag är jag nog så nära rasande jag har vart på mycket länge.
Att reta upp sig på småsaker försöker jag träna bort, det är endast en ful ovana människor har och jag vill helst stå utanför den typen av individer. Denna gång kan jag dock inte låta bli att få den svarta blicken och den missklädsamma rynkan mellan ögonbrynen.
Projektarbete stundar inför hösten och lappen som skulle ha varit inlämnad i fredags kan jag likagärna riva i två delar och försöka komma på någon ny idé. Imorgon ska den ligga påskriven i lärarnas brevlåda och jag har tamefan inte en aning om vad jag ska hitta på nu.
Hade klurat ut ett projekt som hade potential att bli både lönande och riktigt roligt. För ungefär fem minuter sedan fick jag veta att grabbarna har hoppat av. Framförhållning in my ass, stå ert kast och lämna mig i skiten. Bortförklaringar är det värsta jag vet.

Nu tänker jag försöka lugna ner mig, sen kommer Pernilla att få agera idespruta tillsammans med mig.

Nu börjar klockans visare peka mot småtimmarna och jag tänker skriva ännu en "att-göra-lista" så jag inte glömmer bort något under morgondagen. Dessa kommer förmodligen fortsätta att dyka upp titt som tätt så länge min Kalender ligger inlåst lite lagom snörpligt i albins skåp (som självfallet är beläget i skolan).

Den lediga måndagen
Städa rummet, bädda rent och liknande. Bör ta en kvart, är inte överdrivet mycket prylar.
Motionera, gå & jogga. Jogging på morgonen och senare promenad med Pernilla.
Skoldemokratiuppgifterna, de ska jag ordna så fort som möjligt imorgon.

Denna vecka är förmodligen den bästa i världshistorien. Mer skoltrött än vad jag är nu har jag aldrig varit och då ser skolans ut som följer:

Måndag
Ledig

Tisdag
Lektion 8.30 - 9.30, i övrigt ledig.

Onsdag
Lektion 8.30- 10.40, i övrigt ledig.

Torsdag
Lektion 10.50- 14.40, i övrigt ledig.

Fredag
Vanlig dag vilket innebär totalt 3 lektioner varav två är 40minuter långa.