Folket, jag är vaken.
En tio minuter lång telefonkavalkad väckte mig. Salig blandning av hemtelefon, snooze-signal, mobiltelefon och som pricken över i; hunden. Han ylar nämligen när mobiltelefoner ringer. Det tog iallafall en liten stund innan jag erkände mig besegrad.
Jag är fruktansvärt trött.
Om någon magisk människa tycker minsta synd om mig så vore det en god gärning att trolla bort vår överhurtiga spinning-tränare. Att köra en timme cykel för att sedan gå in i hall känns som en pinne i ögat. Avskyr träning utan boll.
Kommentarer:
Trackback