Whoppe

Julafton är över och jag är helt slut.
Jag har kommit på ett par nyårslöften som jag ska hålla. Fullständig lista kommer framöver.

Vi avslutade kvällen hemma hos Jonsson där det blev sällskapsspel och kaffe. TeamYoung vann överlägset. Jag, Albin & Sara var oslagbara idag.

Nu ska jag försöka sova utan att dra mig själv under jorden.
Av någon anledning så har några i min släkt en tendens till att dra ner mitt humör avsevärt.
Andra är kanontrevliga och dem räddar mitt psyke helt under högtider som denna. Kvällens värdar, moster med familj, är det synd att vi inte umgås mer med.

Jag anar viss rivalitet mellan familjerna på mammas sida. Pågår det en tävling?
Det känns som om de ständigt jämför mig och Sara. Ledsen mamma, men kusinvitamin är den som kan beräknas som mest lyckade barnbarnet. Hon har drömmar, är ambitiös, duktig i skolan och vet vad hon vill. Vi är varandras motsatser. Jag har på inga sätt en dålig framtid utan möjligheter som utsikt, det är snarare så att jag förmodligen kommer att ägna ett antal år till på mig innan jag bestämmer mig för vad jag vill med mitt liv. Framförallt så råkar jag avguda att resa och lär ägna en smärre förmögenhet, och stor del av min tid, åt detta innan jag gör något vettigt. Min kommande bok ska skrivas i en hängmatta någonstans långt borta. Bara den delen av mina drömmar är rätt utsvävande.
 
30 Länder, det ser jag som en utmaning.