Whoppe

Började med att åka till sportringen för att köpa ett par ilägg i skorna för 140kronor, kommer hem med nya inneskor för 1100kronor. Jag motsatte mig, men pappa lät sig luras.
I bilen på vägen hem ringer tränaren och talar om att han tänker sluta och ber mig upplysa laget om det på mötet.

Mötet var nästa femma, det kändes som att prata till en vägg, inga åsikter eller synpunkter. I princip var det mina och Sannas åsikter som vädrades och då vi tycker ganska lika så gör det mig detsamma.
Jag pratade kort om engagemang och gav min synpunkt på det.

Väl på hammarvallen så körde alla helt plötsligt fys (utan tränaren, han är utomlands) under tiden som jag upplyste tränarna, vädrade förslag och pratade med ett av de nya förslagen.
När vi kommer ut på planen så genomförde alla en av de bästa träningarna på mycket länge.

Jag vet inte om det var insikten att PG skulle sluta, de väl valda orden jag valde att uttrycka angående engagemanget och intresset eller om alla helt enkelt hade en bra dag. Förhoppningsvis så fortsätter det i den här stilen, isåfall kommer det bara att bli bättre och bättre. 

För min egen del så fungerade de nya skorna utmärkt, det gjorde inte ont alls när jag sprang. Men utan de uppbyggda skorna så kan jag knappt gå. Konditionen är körd i botten och det tog en stund innan man blev vän med bollen.

Att jag skulle prova på lite hur det kändes idag var ett rent skämt, jag körde så mycket som kroppen tillät. Har aldrig ångrat mitt val av långbyxor så enormt förut.

Även om en av de bästa tränare jag någonsin haft deklarerat att han lägger av så känns endå läget relativt positivt. Lagidrott är en dans på en mycket tunn lina.