Nyköping drar mig till sig som en magnet

Det lyckades bli en andra tur till Nyköpingen idag, David fick för sig att han var tvungen att prata med någon människa och ta några öl. Eftersom syskonen Franzén (Emelie & David) har skjutsat runt på mig i snart två års tid så brukar jag försöka att ställa upp som trevligt sällskap till den som kör. Idag var jag snarare dödfisksällskap. Med andra ord ganska trött.
Än så länge så ser det ut som om han får annan skjuts hem, men kör det ihop sig så kan Jag se fram emot ännu en vända till storstaden.


Jag avskyr Nyköping. Har aldrig funnit något intresse i den staden. Otrevliga människor, dålig shopping och sunkiga matställen. Dessutom är det stört omöjligt att hitta någonstans, eller nu ljuger jag.. man hittar alltid någonstans. Men rätt? Inte en chans i världen. Jag var skapligt ute och cyklade imorse och då skulle jag till Sporthallen som ligger i slutet av den största gatan i hela staden. Försök er aldrig på genvägar gott folk!

Nu ka jag sova och hoppas på att inte få ett telefonsamtal inatt. Har förövrigt missat 11samtal under de två timmarna jag varit borta. Hur är det möjligt? Borde inte folk veta att jag aldrig har mobilen med mig? Fast det är lördag så jag förlåter er.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits