Vågen.

Jag härdar ut. Fortfarande inte tappat greppet. Nu är det dock riktigt jävulskt tungt.
Sömnen inatt var sådär, vaknade upp med jämna mellanrum och var klarvaken. Suget direkt på morgonen var överkomligt, självfallet fanns den där Jag-slänger-mig-med-huvet-före-in-i-en-massiv-vägg-om-jag-inte-får-en-snus-snart - känslan. Men den kan jag stå emot. Värre blev det när jag och Elin satt i matsalen i skolan och Gustav fick för sig att han är rolig och tröck upp en generaldosa i ansiktet på mig och garvade. Jag har inget emot Gustav som person, men jag har ju aldrig ansett honom som varesig smart eller bra med folk och det ströks under idag. Jag hade kunnat slå ihjäl honom just då, inte för att jag absolut kände att snuset var mer lockande än det var sekunden innan han kom in i bilden, utan för att skona övriga av jordens befolkning. Den humör-vågen gick över relativt fort och snart nog var jag mig själv igen.
Detta är ett ständigt pendlande mellan ilska, glädje, sorg och frutration.
Humörvågorna går i slow-motion.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits