Nej jag vet verkligen inte
Det här inlägget är inte överdrivet välskrivet eller ens intressant, men jag måste kunna komma tillbaka och läsa det nästa gång jag har alldeles för mycket planerat.
Idag har jag inte skött om mig jälv på bästa sätt. Gick upp klockan sju och kollade på tv en stund. Närmare en timme och det slutade med att jag fick stressa till skolan, var där tjugo i nio (10minuter sen) och seg som en galning. Partybridge gick igenom vårat möte med banken och sedan traskade vi upp dit.
Vi träffade banktjänstemannen, pratade, öppnade konto, traskade ner till coop och köpte tilltugg, sedan tillbaka till skolan igen.
Ner till media och skriva ut SEB-loggor, upp och leta reda på Pernilla.
Bokade flygbiljetter och slängde i oss lite fika.
Det var ungefär här cirkusen började på riktigt...
ENTREPENÖRSDAGEN!
Gubbar i femtioårsåldern som ställde en halv miljon frågor, montrar att ta kort på, människor att vara trevlig mot och tider att passa. Nu i efterhand så känner jag inte att det gav vårat företag någonting. 6h, ytterst lite buffé, en lättöl, skavsår i huvudet och ungefär tjugo kronor i riskkapitalsedlar. Värdelöst.
Pappa plockade upp mig på vägen hem och vi åkte till moster för en pratstund. Hemma fick jag gå igenom allt för familjen angående vårat företag och sedan skulle jag sova som ett djur (efter att jag skrivit lappar, ringt folk, kollat upp matchtider, och diskuterat åt pappa) Två minuter ligger jag ner sedan ringer en människa som erbjuder mig en Triss om jag svarar på några frågor angående mina tobaksvanor. Lättförtjänt skraplott tänker jag och går med på det. Efter en kvarts utfrågning börjar jag tröttna och ungefär i samma veva så var det också över. Tur det annars hade jag fått spel. (Spel i negativ form, Triss-spel uppskattas - likaså sällskapsspel) Jag sover en kvart och sedan måste jag gå upp igen och slänga på mig träningskläderna, åka till Ica och beställa mat till lagfesten (moraliskt stöd åt Emelie) , ner till Hammarvallen för fysträning och sedan vanlig träning. Att sista tjugo minuterna gick åt helvete av olika anledningar gör mig inte gladare. Eller gladare, egentligen är jag inte tjurig eller arg, jag är bara otroligt otroligt utmattad.
Idag blev det för mycket av allt annat utom mat & vila. Då säger kroppen ifrån. Jag skakar, fryser, svettas, mår illa, har huvudvärk, ögonen rinner och pulsen är hög som den värsta Amsterdambon.
Idag har jag inte skött om mig jälv på bästa sätt. Gick upp klockan sju och kollade på tv en stund. Närmare en timme och det slutade med att jag fick stressa till skolan, var där tjugo i nio (10minuter sen) och seg som en galning. Partybridge gick igenom vårat möte med banken och sedan traskade vi upp dit.
Vi träffade banktjänstemannen, pratade, öppnade konto, traskade ner till coop och köpte tilltugg, sedan tillbaka till skolan igen.
Ner till media och skriva ut SEB-loggor, upp och leta reda på Pernilla.
Bokade flygbiljetter och slängde i oss lite fika.
Det var ungefär här cirkusen började på riktigt...
ENTREPENÖRSDAGEN!
Gubbar i femtioårsåldern som ställde en halv miljon frågor, montrar att ta kort på, människor att vara trevlig mot och tider att passa. Nu i efterhand så känner jag inte att det gav vårat företag någonting. 6h, ytterst lite buffé, en lättöl, skavsår i huvudet och ungefär tjugo kronor i riskkapitalsedlar. Värdelöst.
Pappa plockade upp mig på vägen hem och vi åkte till moster för en pratstund. Hemma fick jag gå igenom allt för familjen angående vårat företag och sedan skulle jag sova som ett djur (efter att jag skrivit lappar, ringt folk, kollat upp matchtider, och diskuterat åt pappa) Två minuter ligger jag ner sedan ringer en människa som erbjuder mig en Triss om jag svarar på några frågor angående mina tobaksvanor. Lättförtjänt skraplott tänker jag och går med på det. Efter en kvarts utfrågning börjar jag tröttna och ungefär i samma veva så var det också över. Tur det annars hade jag fått spel. (Spel i negativ form, Triss-spel uppskattas - likaså sällskapsspel) Jag sover en kvart och sedan måste jag gå upp igen och slänga på mig träningskläderna, åka till Ica och beställa mat till lagfesten (moraliskt stöd åt Emelie) , ner till Hammarvallen för fysträning och sedan vanlig träning. Att sista tjugo minuterna gick åt helvete av olika anledningar gör mig inte gladare. Eller gladare, egentligen är jag inte tjurig eller arg, jag är bara otroligt otroligt utmattad.
Idag blev det för mycket av allt annat utom mat & vila. Då säger kroppen ifrån. Jag skakar, fryser, svettas, mår illa, har huvudvärk, ögonen rinner och pulsen är hög som den värsta Amsterdambon.
Kommentarer:
Trackback