Whoppe

Lustigaste händelsen på mycket länge hände idag och jag var ordentligt uppretad en längre stund.
Vi hade få kunder inne i butiken och en rullstolsbunden man frågar mig om jag kan hjälpa honom att bära ut varorna till hans bil (mer om den senare, coolaste jag sett på mycket länge). Eftersom jag endå inte hade något bättre för mig och den här mannen är en av våra stamkunder så såg jag ingen som helst anledning till att jag inte skulle göra det.

Så fort jag kommer in genom huvudingången dyker en av de äldre, och "bättre vetande", på mig och frågar ut mig om varför jag hjälpte mannen ifråga. Varför? För att jag själv lever på förhoppningen att folk skulle göra detsamma för mig om rollerna var ombytta.
Reaktionen jag fick var inte vacker. Jag citerar; "Räkna inte med det du, nu är det bara att bära ut varorna. I vinter, ska du klä på honom då också? Han får väl skaffa sig hjälp om han inte kan handla själv!"

Jag vet inte, men någonstans har det slagit slint i denna kvinnas hjärna. När dog medmänniskan?

Nog om detta. Jag måste få berätta lite om bilen också. Den var häftig.
50meter ifrån trycker kunden på en knapp och bilen låses upp. Ingen konstigt i det. Det är nu allt tekniskt som jag inte förstår och alltid blir facinerad av börjar. Dörren öppnas och en stor rullstolsramp fälls ut. Väl inne i bilen (jag passade på att snoka grundligt när jag längde in varorna) så fanns det en halv miljon knappar, spakar och kontroller. Ratten var monterad i precis rätt höjd och allting var utstuderat så det skulle passa kunden perfekt. Imponerad var bara förnamnet, som batmobilen för handikappade.

Skummaste kunden idag:
"Jag har räknat ut att jag på lång sikt tjänar mer på att handla här än hemma.."
Jaha, vart bor du då?
"I Bromma"
Här tappade jag talförmågan. Det finns ingen möjlighet att man kan tjäna på det. Inte ens på två miljoner års sikt.