Whoppe

Less är vad jag blir. Däremot hittade jag en mystisk blogg för en stund sedan, helt osammanhängande och det gör mig på glatt humör. Mestadels för att jag faktiskt kan anse mig själv som bättre än någon vid sådana tillfällen. Det är inte alltid man har sådana happy moments över något som faktiskt kan vara bra. Annars brukar jag få nöja mig med att vara outstanding på PLU-koder på jobbet, tror bara det är Pernilla som är i samma klass. Jag förstår inte hur svårt det kan vara att lära sig lite siffror för endel.

Idag är det fika med Tilda och Elin som står på tapeten. Jag bör kanske göra mig iordning snart, men det finns ingen ork. Struntar förmodligen i den biten. Koka kaffe och ta på mig långbyxor kan vara något och tänka på kanske.

En eloge till Emelie som tog ett stort kliv igår, det var det enda rätta.